4 år av saknad.....
I över halva delen av mitt liv följdes vi åt. Av dig lärde jag mig allt. Jag minns dagen du blev min som om det var igår. Jag var elva och du var 19. Lagom ålders skillnad. Du var mitt allt. Så mycket kul vi hade tillsammans undra hur många mil du burit mig på din rygg, utan att någonsin tveka, eller stanna.
Dagen du kom hem hit och som även blev din sista plats i livet gjorde att jag blev hel och också kände mig hemma. Underbara fina älskade Glöd! Med tålamod bar du även Ronja som fick sina första ridlektioner på din rygg. Hon glömmer dig aldrig!
Nu ligger du i din dunge och jag hoppas innerligt du har det bra. Jervira och Akira håller dig sällskap. En vacker dag ses vi igen men du får allt vänta lite till!♡♡♡♡♡♡
