englesbygdsjäntasvardag.blogg.se

Tror ni det går bra för mig nu? Morgonen började med att Micke höll på att försova sig och i panik hoppade han ur sängen 05.20. Olle vaknade med ett ryck och blev naturligtvis jätte ledsen. Jag insåg att det inte var någon större mening med att ligga kvar utan lika bra att gå ner så Olle fick se vart Micke gick. Vi tog med oss täcket och gick ner och la oss på soffan. Micke åkte iväg och Olle blev åter trött, jag kom på den briljanta idén att vi skulle gå och lägga oss uppe i sängen istället vilket Olle också ville. När jag gick igenom hallen påväg upp slog det mig att jag skulle låsa ytterdörren efter Micke. När jag sen vände mig om halkade jag på något konstigt vis på klinkersen och åkte i backen. Först blev jag rädd och tänkte nu slog jag mig ordentligt. Tårarna brände bakom ögonlocken medans jag kände att det gick ganska bra. Min onda axel blev uppskrapad och fick sig ett ordentligt blåmärke, värre är det med två av mina tår som jag seriöst funderar på är ordentligt stukad eller av. Ont och ömt vid varje steg och ett helsike när man ska på med skon. Nu känner jag mig både klagosam och riktigt le i mitt inlägg men det känns som att februari präglats av sjukdomar och elände. Nu får det liksom räcka. Vi ska iaf försöka ta oss iväg på jobb och dagis imorgon. Hoppas det går bra. Efter den sämsta av starter for vi iaf en sväng till momma på hammarn. Skönt att få bli ompysslad och Olle har fått leka av sig. Moffan kom också förbi en sväng. 

Nu har vi ätit middag och ska medans det är någorlunda ljust köra hemåt. Här kommer några bilder tagna hos momma.