15 månader...
Tusen tankar, tusen ord rusar runt inuti mitt huvud. Det har nu gått 15 långa månader sedan vi hade livets sista samtal. Många har samtalen varit även efteråt men då har dom inte varit till dig, utan om dig. Idag har jag kommit så långt i min sorg och i mitt sorgearbete att jag kan le när jag kommer på saker som du sagt och gjort. Jag ser dig som något väldigt fint som finns runtomkring oss varje minut. Om ni har sett mästarnas mästare så har ni också sett den enligt mig smått otrolige Nils Van Der Pool. När han förlorade sin mamma beskrev han det så otroligt fint som sitt livs största sorg. Och jag kände så igen mig i varje ord som han sa. När hans mamma dog skrev han en åtgärdsplan på om livet ens skulle gå att fortsätta leva och svaret blev såklart ja. Jag har kanske inte riktigt skrivit en åtgärdsplan på det sättet Nils gjorde men att dela med sig av livet och innersta tankar här på i min lilla blogg det har och är min åtgärdsplan. Min väg framåt och jag har insett att det finns så otroligt mycket att glädjas åt i livet som man bara inte får missa. Så vi måste fortsätta leva livet trots att jag blev totalt tillplattad och mosad av just det livets största sorg.
Idag är det 15 månader sedan min pappa gick vidare och trots att jag aldrig kommer förstå varför eller vad som var meningen med det så kommer acceptansen närmare och närmare. Saknaden däremot efter den där varma björnkramen eller rösten den kommer aldrig att försvinna, tänk om vi kunde få en kram till.❤️
Världens bästa pappa/moffa det var du.❤️
Livet då, ja det måste gå vidare och vi har haft en otroligt fin och bra vecka där faktiskt det allra mesta flutit på bra förutom att jag har så himla ont i ryggen. Idag har det varit riktigt besvärligt och jag har knaprat värktabletter mest hela dagen och det hör inte till vanligheten. Det ger nog snart med sig men lite måste man få beklaga sig.
Micke är uppe och snickrar på stugan och alldeles för en stund sedan kom en bild på dasset där det numer sitter en liten lampa.🤗 Genast såg det mycket mera inbjudande ut.
Ni håller väl med va?😉
Ryggen ställer såklart till det men jag har iaf varit ute med Mira 2 gånger och igår sken solen trots att klockan var mycket, det är så härligt att vara ute då. Dessutom kom vår fina rosett från tävlingen vi deltog i tidigare i år. Så fiiiin.🥰
Älskar att ljuset är påväg tillbaka.
Vädret är verkligen skiftande och jag måste säga att det är fantastiskt fint de dagar det är soligt.🤗🌞
Så med de orden önskar jag er en fortsatt fin kväll och en fin helg.🥰🌞