Mammig pojke.
Imorse var det dags igen. Efter månader av lyckade lämningar så kom det ett bakslag. Olle var som vanligt glad och gick med stora steg in på dagis, hälsade på sina kompisar och var just påväg att dra iväg då det liksom kom över honom att jag skulle fara. Otröstlig sprang han ut i hallen och ställde sig framför mina skor. Efter många minuter kom Olles fröken Maria och tog honom och jag kunde åka på jobbet. Naturligtvis några minuter sen men Olle går först i alla lägen så idag fick det bli så. Dessutom har jag som ni vet arbetskamrater som är toppen!
Jag jobbade på hela dagen och for sen och hämtade Olle då berättade nästa fröken att Olle varit mammig hela dagen och sovit oroligt samt ropat efter mig flera gånger. Det skär ju i hjärtat på mig och jag blir orolig att vi ska komma i det läge vi var i tidigare i år. Så är det någon av er som känner igen er i detta får ni gärna skriva en rad. Hela kvällen har vi iaf myst och grejat och nu sover han gott i sin säng.
Hoppas på en bättre kväll imorgon nu ska jag gå ut till hästarna en sväng♡
